Vad är könsstympning?
Könsstympning av flickor och kvinnor är ett övergrepp som syftar till att ändra eller skada en flickas eller kvinnas könsorgan. Könsstympning strider mot FN:s mänskliga rättigheter, mot barnkonventionen och är ett brott mot svensk lag. Att bestämma över sin kropp är en mänsklig rättighet.
Könsstympning av flickor och kvinnor innebär att delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas, till exempel genom prickning. Även annan skada på de kvinnliga könsorganen utan medicinskt syfte är könsstympning. Vanligast är att flickor i åldern 4-14 år utsätts för könsstympning.
Det finns olika former av kvinnlig könsstympning och alla former medför risker och kan leda till allvarliga hälsoproblem. Det kan ge både fysiska och psykiska konsekvenser – omedelbart och långt senare. Många flickor och kvinnor upplever trauma, nedstämdhet eller andra psykosociala besvär, ibland utan att förstå sambandet med ingreppet. Andra har inga symtom eller saknar kännedom om att de blivit könsstympade.
Exempel på vad utsatta kan drabbas av direkt och senare i livet:
-
Kraftig blödning vid ingreppet
-
Infektioner
-
Smärta i underlivet
-
Svårigheter att kissa
-
Svårigheter vid menstruation
-
Smärta vid samlag, både för kvinnan och mannen
-
Skador som riskerar att man inte kan bli gravid
-
Förlossningskomplikationer
-
Psykiska besvär
-
Död
Fyra typer av könsstympning enligt WHO
- Delar av eller hela klitoristoppen, och ibland även förhuden på klitoris skärs bort.
- Hela eller delar av klitoristoppen och de inre blygdläpparna tas bort. Ibland tas även de yttre blygdläpparna bort.
- Den vaginala öppningen förminskas genom att inre eller yttre blygdläppar skärs i och sys ihop. En mindre öppning lämnas för att kiss och mensblod ska kunna komma ut. Det är vanligt att även klitoristoppen tas bort.
- Andra skadliga ingrepp som till exempel prickning (att klitoris sticks med ett vasst föremål), snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad.
Här finns en illustration från Socialstyrelsen som visar olika typer av könsstympning
Statistik
- Enligt WHO:s beräkningar är fler än 200 miljoner kvinnor och flickor världen över könsstympade.
- Varje år beräknas 3,9 miljoner flickor utsättas för könsstympning.
- FN:s befolkningsfond uppskattar att 4,3 miljoner flickor riskerar att könsstympas bara under 2023, en siffra som med en ökande population förväntas stiga till 4,6 miljoner år 2030 om inte arbetet mot könsstympning intensifieras.
- Ca 68 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha utsatts för någon typ av könsstympning (baserat på befolkningsunderlaget från 2021).
- Socialstyrelsen uppskattar att mellan 13 000-23 000 flickor i Sverige kan befinna sig i risk för att utsättas för någon typ av könsstympning.
Könsstympning stöds inte av någon religion
Könsstympning av flickor och kvinnor har förekommit i mer än 2 000 år. Flest flickor och kvinnor utsätts för könsstympning i Afrika och Mellanöstern. Det finns olika skäl till att den skadliga traditionen började, och varför den fortfarande existerar. En del menar att det finns ett religiöst påbud, men det finns inget stöd i någon religions heliga skrifter för att utföra könsstympning. Könsstympning kan förekomma var som helst i världen eftersom människor flyttar mellan olika länder.
Är du orolig för att någon du känner ska utsättas för könsstympning?
Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller ring Polisen på 114 14. Om du vill kan du vara anonym. I en akut situation ska du ringa 112. Läs mer på sidan Är du utsatt för hedervåld?
Föreställningar om kvinnlig sexualitet och renhet
Könsstympning är en djupt rotad tradition kopplad till föreställningar om kvinnlig sexualitet och renhet. Ingreppet syftar ofta till att säkra en flickas oskuld inför äktenskapet. Det anses avgörande för familjen och kollektivets heder. En flicka som inte blivit utsatt för könsstympning riskerar att inte bli gift då könsstympning är en stark norm på den så kallade ”äktenskapsmarknaden”.
Ibland ses det också som en övergångsrit till vuxenlivet. Rädsla för stigmatisering gör att föräldrar kan fortsätta utsätta sina döttrar, trots kännedom om riskerna. Praktiken förekommer i både kristna och muslimska grupper och de som vill bevara sedvänjan kan hävda att könsstympning är ett religiöst påbud, men det saknar stöd i någon religion.
Vad säger lagen om könsstympning?
Könsstympning är förbjudet i Sverige enligt lag (1982:316), liksom försök, förberedelse, övertalning eller medverkan. Brottet kan ge upp till 10 års fängelse och gäller även om ingreppet sker utomlands. Det är inte möjligt att ge sitt samtycke till könsstympning. Sedan 1 maj 2020 finns ingen preskriptionstid för könsstympning av barn. Alla har ansvar att förhindra brottet – att inte avslöja det är också straffbart. Läs mer om lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Publiceringsdatum: 10 november 2025
Senast uppdaterad: 16 februari 2026